Till stranden

Sitter och lyssnar på james brown och funderar över feminism och universitetsutbildning.

Vi tenderar att se jämnlikhet som något självklart nuförtiden. Men igår när jag åkte med taxi kändes det helt superfel när Belle betalade för kalaset. Det är saker som är så djupt rotade att jag inte kan fatta det. Det krävs liksom exempel och situationer för att jag ska påminnas. Det är så jävla sjukt att vi skiljer på varandra i situationer för att vi har olika "utrustning". Vad är grejjen liksom? Och alla grabbiga jävla as som dunkar varandra på ryggen och vill upprätthålla sin maktställning över kvinnan. Va i helvete? FY FAN

Och jag kan knappt se förbi mig själv i alla mina tillkortakommanden där jag genom mitt outvecklade språk och min akademiska efterblivenhet är en del av hela den här skiten. "Well, if we're so fucking advanced, what are we doing working here?" (Clerks 1994)

Vi är fan asmånga. Jävla kretiner som jobbar på olika lager och i butiker. Blir så frustrerad vissa dagar att det verkligen inte är någon som lyckas utbilda sig. Samtidigt är jag ett sånt jävla punk som hatar all form av etablisemang så jävla mycket att utbildning i sverige känns som det mest främmande i världen. Men jag är så trött på att all min kunskap värderas som värdelös på grund av avsaknad på papper. Varför drog jag in er i det här? Ni har era anledningar att vara mer eller mindre stora misslyckanden precis som jag. Men jag grämer mig ändå över allt som vi missat. Att skaffa sig en fullvärdig, omgripande förståelse för något på egen hand är en utmaning. En utmaning...

The blue bus, is calling us.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0