skit i det du

Evangelium, genesis, stora skinande gestalter vi kan alla böja oss ner på knä och sluta våra ögon och mottaga dess välsignelse. Ateisterna skriker och spratlar och så nödvändigt det är att när vi inte har någon aning om vårt ursprung hitta på ett. Lite på kul. Lite som världens största practical joke. "Om vi hittar på en story med så många cirkelargument vi kan, så ser vi hur många som går på det sen?"

Men dom dog, och vi är kvar, med miljarder idioter som lallar runt och tror och härjar. Och varför klaga på dem? de gör väl ingen något ont? Eller? Och med detta sagt att i världens mest sekulariserade land ringer folk varje dag in till radion, livrädda för moskeer och allt vad de innebär, tydligen. Jo och sen ringer de andra rädda in på radion, som levt sina liv i fruktan för döden och sökt räddning i hokus pokus. De skriker snälla, vi måste väl få tro på något. Det pratas om förbud hit och dit ur inavlad andedräkt och svinen bökar i samma takt de alltid gjort.

Framförallt måste friheten finnas för var man att med all sin kraft kunna få slå sig framåt. Med alla armbågar på kroppen skära alla bromsklossar. För framåt, där är det bra. Där mår jag inte lika dåligt som här, där folk bråkar om gudomligheter och skapelser.

Vi tycker olika saker är intressanta, de tjittlar oss litegranna i magen. Sådär så vi måste ta reda på varför det är på vissa sätt. Utan att på något sätt ransaka varför leder vi oss själva till dit instinkten för. Estetiken glittrar och ögonen glänser i synen på just det där vi så tvunget måste se. Men alla våra drifter och begär, dom är där. Precis bakom intresset gömmer sig äcklet. Precis bakom utvecklingen gömmer det sig med former som inte tilltalar den bereste och en odör som fick matsalen att tappa aptiten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0