I hagnesta hill bland de identiska husen

Nu börjar det ta slut på riktigt. Fyll Cafe Viskan några eftermiddagar till.

Ja, man märker nu hur hösten är på intåg. Barnen leker på bäckäng, folk tittar på tv istället för att umgås på kvällarna, det pratas om vita helger för vissa samtidigt som andra tar i som aldrig förr. De tappra som vägrar tappa taget samman med de som inte har kan släppa.

Grattis Trägårn som nu blivit borås enda 18-ställe. Vilken storstad vi bor i va...

På tal om tv så har jag ambitiöst nog, trots att jag inte har någon tv, sett de tre första idolavsnitten. Och jag önskar jag hade fler händer så jag kunde ge skiten fyra tummar ner. Hur tråkiga är folk egentligen? Så sitter folk och säger att juryn är för snäll... Är ni döva? Även de som kommer vidare till slutaudition har ju alla sugit. Ingen nyans, skitdålig time, naturlig rytm i rösten? Var är kvalitén? Måste väl ändå finnas folk som bara öser på?

Jag vet vad ni tänker nu och svaret är att jag är en sucker för auditions. Det pirrar i magen att se folk som är nervösa och söker bekräftelse.

/Jonas

Bloggar om samtiden

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0